Nervös? Jag?

Börjar känna av att campet närmar sig. Nervös är bara förnamnet. 

Vad ska packas? Hur mycket av allt skall packas? 

Har jag lärt mig något efter förra campet och packar lite mindre, så jag får ner allt i en väska? 

Eller blir det så att jag packar lite extra, och kommer släpandes på 3 väskor denna gång?

Men framför allt, har jag allt jag behöver ha med mig?
Om inte, när ska jag hinna med att inhandla det?

Kommer jag klara av allt?
Eller det vet jag ju att jag gör, men kommer jag komma ihåg det när vi väl är där?

Eller kommer den där rädda lilla Linda titta fram igen,
den där som är så ofantligt rädd för att vara "sämst" och att orka minst? 

Vad kommer vi göra på passet som heter "Lattjo Lajban banan"?

Spöken finns de?

Vågar jag mig upp på vinden? Menar jag ska ju inte sova på slottet denna gång, 

fast åt andra sidan sover jag ensam i ett rum, hittar spökena dit? 

Kommer jag komma upp varje morgon, nu när jag inte har min Maja där som håller koll på mig?
Menar jag som älskar att snooza..

Tänka mindre och bara köra?

Underbara kollegor

Idag efter jobbet så drog jag, My, Alexander
och Mewita iväg på ett Box-pass..

Vi gav järnet och svettades en massa..
Fan vad grymma vi är!!

Ett extra tack till Mewita för allt pepp..
Du fick mig att ta i lite extra :)

Va extra stolta över er själva idag. Och för all del
glöm inte att njuta av träningsvärken när den kommer. ;)

En mindre bra dag

Idag har varit en mindre bra dag.

Hade svårt att somna igår, vilket resulterade i endast 3 timmar sömn. 

Vilket i sin tur ledde till en dålig start på dagen då jag inte åt någon frukost. 

Vilket gjorde att resten av måltiderna hamnade i "obalans".
Detta tillsammans med för lite vätska under dagen resulterade i värsta huvudvärken på länge. 

Hade detta varit för några månader sig så hade jag blivit så besviken på mig själv. Jag hade gömt mig under täcket, gråtit floder, bara sagt dumma och nedvärderande saker om mig själv. Säkerligen hade jag tagit med mig ett kilo godis under täcket också. 

Nu ser jag istället ett misslyckande som en möjlighet att utvecklas.
Vad ska jag fortsätta att göra? Vad ska jag börja att göra? Vad ska jag sluta att göra? 

Imorgon är en ny dag, full av möjligheter! 

Glädje och energi.

Lördagen var tänkt som en vilodag.

Men igår kväll så fråga Anneli om jag ville med och köra indoorwalking och bodypump, och då kunde jag inte låta bli att boka in mig på indoorwalking. Bodypump-passet var fullbokat vilket jag då såg som något skönt, som en befrielse. För inte skulle jag klara av två pass på en och samma dag?  

Hade svårt att sova under natten. Var nog lite nervös, det där med att prova nya saker får det ju att pirra lite extra i magen. 

Var riktigt trött när klockan ringde, var på väg att skita i allt, tog upp mobilen och kollade alla inspirerade inlägg i "körbaraköör ända in i kaklet" på facebook. Väckarklocka nummer 2 sätter igång, givet är låten som spelas Sally. Samtidigt som låten spelas så läser jag vad underbara Line hade skrivit. 

"Ligger du just nu i sängen och tvekar på om du ska ge dig ut för att du är tex trött, har träningsvärk, kanske huvudvärk till och med och kudden är sådär skitskön rent ut sagt? Gå upp, snöra på dig skorna, det är ju så jäkla gött när du väl kommit ut"

Det blev fart på tanten. Tack Line för att du alltid skriver rätt saker vid rätt tillfälle <3

Väl på t-banan så inser jag att om foten pallar och det finns platser lediga till bodypump så är det ju helt klart meningen att jag ska vara med där också. 

Indoorwalking, f-n va tufft det var, men riktigt skoj. Och ännu roligare blir det i sällskap av Anneli och Hector. Så underbara människor så fulla av energi och glädje. 

Givetvis fanns det platser kvar till bodypumpen, så det var bara att köra. Varför sluta när man är igång? 

Paniken spred sig dock lite i kroppen när jag insåg att den lediga platsen som fanns, var längst fram mittemot instruktören. Hade det inte varit för att jag såg Annelis underbara leende i spegeln så hade jag nog inte klarat hela det passet. 

Tack till Anneli och Hector som fick mig att utmana mig själv lite extra, inte bara 2 nya  pass, utan på ett nytt ställe och dessutom längst fram på ett av passen.  Kärlek i massor till er båda <3

Missade givetvis bussen vilket till min stora glädje innebar en promenad i regnet. Finns det något härligare? 

Hammarbybacken med bästa gänget

Kom inte så långt i städningen idag.
Men belöningen blev ändå Hammarbybacken. 

Promenad, följt av cirkelträning och sen backen.
Ja, den där backen, den där höjden.
Erkänner glatt att utsikten var underbar, men det var HÖGT!!! 

Benen kändes skakis och hela magen gjorde ont.
Men jag tog mig upp och ner.

Detta gör jag om igen, och igen och igen.
Nån gång ska väl i alla fall lite av höjdrädslan försvinna?

Ni köör vi..

Idag blev det ett box-pass med My.
Fy satan vad svettigt det var, men grymt skoj :) 

Nästa vecka kör vi igen.

Imorgon så ska det städas här hemma.
Behöver hitta sängen under alla kläder, börjar tröttna på soffan.
Kaoset hemma, skapar lite kaos i skallen.
 

Belöningen efter en bra städning, blir Hammarbybacken med Ida och ett gäng härliga människor för facebook-gruppen "Körbaraköör ända in i kaklet".

Den största utmaningen blir helt klart höjden.
Men det är bara att fokusera blicken och sätta den ena foten framför den andra.


Förra sommaren så hade semester inneburit soffläge.
Denna vecka består knappt av en lugn stund.
Hur härligt är inte det?

Körbaraköör...

Första passet på itrim på 2 månader.

Höll på att ge upp när jag var inne på tredje och sista varvet..

Men hörde hela "körbaraköör"-gänget skrika och heja på mig.. "Du klarar det" "kör bara köör", "kämpa", "andas", "ta i", "kom igen".

 Ni fick mig att orka köra sista varvet och ett bonus varv på det.

Tack för all pepp och all energi!