Hälsocamp3

Vilken känsla det var att komma till Ekolsundsslott igen. 

Jag var inte alls lika nervös som förra gången. Visst pirrade det lite i magen. men jag kände inte för att kräkas när jag kom åkandes i allén. Jag kände mig både fysisk och mentalt förberedd denna gång. 

Efter att blivit välkomna av världens bästa välkomstkommitté så var det bara att hitta sitt rum och byta om och göra sig redo för första passet. 

När jag gick  till slottsgården så dök minnen och känslorna från förra campet på mig. De förbannade traktordäcken, boxningsstunden med Susanna under äppelträden, Maja min underbara Maja. 

Och ja, jag fällde en och annan tår. Lätt för tårar kan man kalla det om man vill, själv kallar jag det uppvärmning inför lördagen.

Som sagt lördagen var den av alla dagar som satte sina spår. 

Gripande föreläsning med Natalie Mattsson och en minst lika gripande med Johan Noren. Så oerhört tacksam att ni båda delade med er av er själva och er resa.

Träningspassen på lördagen kändes extremt tuffa. Men jag utförde dem alla, svetten rann och jag trodde fan att jag skulle dö några gånger på kuppen. 

Tack till Jill Sköldinger, Johan Fredström, Elin Dollerup Karlsson och Sofia Stiernman som utmanade mig lite extra denna dag.

Jag är enormt tacksam över att Slejman och Jessica anordnar dessa hälsocamps.
Att åka på dessa har varit det bästa jag gjort för mig själv.
 Jag har fått lära känna en massa nya härliga människor, alla med olika  förutsättningar och bagage men med samma mål. Att bli vårt bästa jag. 
Jag har lärt mig mer om mig själv på dessa 8 dagar än jag gjort under hela mitt liv. Ni har fått mig att utmana mig själv och framförallt har ni fått mig att tro på mig själv.

Jessica och Slejman, ni är mina hjältar <3

Första passet med PT

Idag var det daga för första passet med PT-Ida.

Hade det varit för några månader sen, så hade jag säkert kräks på vägen dit.

Nu kände jag mig bara laddad...

Hon körde hårt med mig..

Men jag behöver det.

Svettigt och riktigt skoj. 

Känslan när man märker att man kan göra något man inte trodde,

fy fan vilken härlig känsla.

Träningsvärken kommer smygande, vi botar den med ett Box-pass imorgon.

I helgen så kommer det ett inlägg om hälsocampet med en massa bilder.

Nu dags för sömn och återhämtning.

Inspirerande...

Var på gruppmöte på itrim.

Vi skulle alla berätra om något bra som vi har gjort i sommar.

Att jag skulle berätta om hälsocampet var det aldrig något tvivel om.

Berättade om upplägg, hur nervös jag var innan, alla underbara föreläsningar, alla underbara människor jag träffade. Det var nästan så att jag hade behövt en förpackning Lambi.

I slutet fick vi sitta längst fram och lyssna på när alla andra skulle säga ett ord positivt ord de skulle beskriva den personen med.

Nyfiken

Modig

Mental utveckling 

Engagerad

Duktig

Söt

Inspirerande

Ansvarsfull

Humoristisk

Dessa var orden som de sa om mig.

Lovar att hade de gjort det här i januari så hade det varit helt andra ord.

Ni som läser detta får gärna fylla på listan med ord som ni skulle beskriva mig med.

Lämna en kommentar här eller på Facebook.

Sen vill jag passa på att tacka alla i min omgivning för  allt stöd. Ni gör min resa mycket lättare.

Ett extra stort tack till Jessica och Slejman för att ni  ordnar dessa hälsocamp.

Att ni hjälper mig i min resa till att bli mitt bästa jag. <3

Nervös? Jag?

Börjar känna av att campet närmar sig. Nervös är bara förnamnet. 

Vad ska packas? Hur mycket av allt skall packas? 

Har jag lärt mig något efter förra campet och packar lite mindre, så jag får ner allt i en väska? 

Eller blir det så att jag packar lite extra, och kommer släpandes på 3 väskor denna gång?

Men framför allt, har jag allt jag behöver ha med mig?
Om inte, när ska jag hinna med att inhandla det?

Kommer jag klara av allt?
Eller det vet jag ju att jag gör, men kommer jag komma ihåg det när vi väl är där?

Eller kommer den där rädda lilla Linda titta fram igen,
den där som är så ofantligt rädd för att vara "sämst" och att orka minst? 

Vad kommer vi göra på passet som heter "Lattjo Lajban banan"?

Spöken finns de?

Vågar jag mig upp på vinden? Menar jag ska ju inte sova på slottet denna gång, 

fast åt andra sidan sover jag ensam i ett rum, hittar spökena dit? 

Kommer jag komma upp varje morgon, nu när jag inte har min Maja där som håller koll på mig?
Menar jag som älskar att snooza..

Tänka mindre och bara köra?

Underbara kollegor

Idag efter jobbet så drog jag, My, Alexander
och Mewita iväg på ett Box-pass..

Vi gav järnet och svettades en massa..
Fan vad grymma vi är!!

Ett extra tack till Mewita för allt pepp..
Du fick mig att ta i lite extra :)

Va extra stolta över er själva idag. Och för all del
glöm inte att njuta av träningsvärken när den kommer. ;)

En mindre bra dag

Idag har varit en mindre bra dag.

Hade svårt att somna igår, vilket resulterade i endast 3 timmar sömn. 

Vilket i sin tur ledde till en dålig start på dagen då jag inte åt någon frukost. 

Vilket gjorde att resten av måltiderna hamnade i "obalans".
Detta tillsammans med för lite vätska under dagen resulterade i värsta huvudvärken på länge. 

Hade detta varit för några månader sig så hade jag blivit så besviken på mig själv. Jag hade gömt mig under täcket, gråtit floder, bara sagt dumma och nedvärderande saker om mig själv. Säkerligen hade jag tagit med mig ett kilo godis under täcket också. 

Nu ser jag istället ett misslyckande som en möjlighet att utvecklas.
Vad ska jag fortsätta att göra? Vad ska jag börja att göra? Vad ska jag sluta att göra? 

Imorgon är en ny dag, full av möjligheter! 

Glädje och energi.

Lördagen var tänkt som en vilodag.

Men igår kväll så fråga Anneli om jag ville med och köra indoorwalking och bodypump, och då kunde jag inte låta bli att boka in mig på indoorwalking. Bodypump-passet var fullbokat vilket jag då såg som något skönt, som en befrielse. För inte skulle jag klara av två pass på en och samma dag?  

Hade svårt att sova under natten. Var nog lite nervös, det där med att prova nya saker får det ju att pirra lite extra i magen. 

Var riktigt trött när klockan ringde, var på väg att skita i allt, tog upp mobilen och kollade alla inspirerade inlägg i "körbaraköör ända in i kaklet" på facebook. Väckarklocka nummer 2 sätter igång, givet är låten som spelas Sally. Samtidigt som låten spelas så läser jag vad underbara Line hade skrivit. 

"Ligger du just nu i sängen och tvekar på om du ska ge dig ut för att du är tex trött, har träningsvärk, kanske huvudvärk till och med och kudden är sådär skitskön rent ut sagt? Gå upp, snöra på dig skorna, det är ju så jäkla gött när du väl kommit ut"

Det blev fart på tanten. Tack Line för att du alltid skriver rätt saker vid rätt tillfälle <3

Väl på t-banan så inser jag att om foten pallar och det finns platser lediga till bodypump så är det ju helt klart meningen att jag ska vara med där också. 

Indoorwalking, f-n va tufft det var, men riktigt skoj. Och ännu roligare blir det i sällskap av Anneli och Hector. Så underbara människor så fulla av energi och glädje. 

Givetvis fanns det platser kvar till bodypumpen, så det var bara att köra. Varför sluta när man är igång? 

Paniken spred sig dock lite i kroppen när jag insåg att den lediga platsen som fanns, var längst fram mittemot instruktören. Hade det inte varit för att jag såg Annelis underbara leende i spegeln så hade jag nog inte klarat hela det passet. 

Tack till Anneli och Hector som fick mig att utmana mig själv lite extra, inte bara 2 nya  pass, utan på ett nytt ställe och dessutom längst fram på ett av passen.  Kärlek i massor till er båda <3

Missade givetvis bussen vilket till min stora glädje innebar en promenad i regnet. Finns det något härligare?